Om Wegerup hade en balle...

Okej, har nyligen bevittnat Inter vinna Serie A. Oavsett positivt/negativt är jag imponerad över mig själv hur jag kunde vara så otroligt engagerad av slutstriden i denna ligan som jag bara följt via sporadiskt text-tv-tittande och goalwirande. Jag levde mig in helhjärtat och höll fjärkontrollen i ett nerövs och krampaktigt tag. Som den lill-fingernagel av Juventino jag är visste jag knappt vilket ben jag skulle stå på. Roma eller Inter, Inter eller Roma, Roma eller inte? Svårt. Mycket svårt.
Ganska snabbt insåg jag dock att jag gärna såg Inter dribbla och snubbla bort ännu en titel, en riktig titel. För ärligt talat har ju de två senaste ligasegrar inte varit värda att kallas Scudettos över huvudtaget. Först fick de ju, bokstavligt talat, Juventus titel '06 och i fjol var hela ligan av Bournemouth-klass på grund av muthärvor och annat. Årets kallas ju förvisso redan Zcudetto, så jag vet inte om den egentligen räknas heller?
Hur som helst blev det ett anti-klimax. Inter lyckades vinna med nödrop och små-klassiska Parma förpassades ner till den än mer ointressanta Serie B. Milan missade visserligen Champions League-platsen men faktum kvarstod, äckliga Inter vann mästerskapet å nyo och jag tycker lite synd om min älsklingspoet Marcus Birro som inte får stoltsera med sin Totti-tröja i sommar mer än till ett EM-guld möjligtvis.
Ur svensk, massmedialsynvinkel kunde manuset dock inte blivit bättre skrivet. Zkadade Zuper-Zlatan fick hoppa in i mitten av andra halvlek, dunka in två baljor och bli magisk matchhjälte. Zannzlözt och Zagolikt Ztort! Förväntar mig inte några spaltmeter utan i stället Zpaltkilometer av Ztora Zätan i morgondagens kvällsprezz. När mäztaren slog in 1--0 såg jag direkt framför mig hur hela Aftonbladet-redaktionen gjorde i brallan. Undantag för Jennifer Wegerup som i stället fick uppleva multipla orgazmer som hette duga. Hade hon haft en balle hade Viagra varit helt överfödigt och i stället framstått som små oskyldiga Vicks Blå.

Yxan härjar fritt i veckans Euro Talk

Veckans Euro Talk höll som vanligt bästa underground-världsklass. Visst saknades allas vår Marcus Birro i studion men annars var panelen obehärskat rapp och pojkaktig, på ett positivt sätt. Ett tag lät som att det var jag och polarna som diskuterade fotboll när överöstningsnivån på de tre herrarna var maxad. Alla skrek och gormade i munnen på varandra medan det kastades personlig påhopp åt väst, syd och norr. Extremt underhållande må jag tilläga.

Ironiskt nog ursäktade sig även proglamledare Fjäll i inledningen för alla tidigare personpåhopp programmet har bjudit på. Det dröjde dock inte länge innan kängor delades ut å nyo. Värst drabbades praktikanten Simon vars saknade av kvinnoumgänge hånades ordentligt och offentligt.

Panelen fick även kasta yxor mot samtliga storlag då de intog skepnaden av sportchef i respektive klubb. Här sprack dock mitt långa tålamod mot herr Tennisberger. När Scholes, Neville och Giggs sågades jämnt med fotknölarna insåg med vilket brustet Scouser-hjärta han endast såg fotboll.

Nåväl, summa summarum: återigen fotbollsanalyser av yppersta klass från härliga personligheter. Man önskar bara att andra debatteringsprogram (läs: fotbollskanalen) någon gång kunde pricka in samma goa jargong...


Andra gången av tre på sex dagar

Dagens förmiddag (eller vad nu 13:45-16:00 kallas, kanske eftermiddag?) ska spenderas med fotbollstittande. I och med att inte Man U spelar förrän i morgon finns det därför heller ingen riska att rasera något i hemmet vilket är skönt för övriga inneboende.

För andra gången av tre på sex dagar ska jag se Arsenal-Liverpool. Har hört att någon krönikör på någon kvällstidning någonstans fick det till åtta dagar, men han besitter uppenbarligen inte mina matematik E-kunskaper.
Nåväl, får väl hoppas på att spanjorerna tar poäng eller till och med vinner mot fransmännen. Jag vill ha Londonlaget avsågade från guldstriden och även komma med knäckt självförtroende till drömmarnas teater nästa helg.

Eftermiddagsmatchen då? Tja, det finns mycket godis som lockar. Eller vad sägs som Fulham-Sunderland eller Newcastle-Reading. Tror nog att jag ändå väljer bort dessa sjuka toppmöten och i stället ser Man Svennis vs Chelski. Får väl även där, för första gången på säsongen, hoppas på en lokalkonkurrentsseger. Heja himmelsk blått.

Cl-kväll med Obbeman

I kväll var herr Obbeman på sedvanligt besök i mitt crib när det vankades Champions League och Liverpool. Mycket trevligt att ta ikapp lite förlorad tid och prata gamla minnen. När hjärnans minnescentral fräschas upp så är det otroligt vad mycket vi upplevt under våra bardomsdagar.

Fotboll pratades det också förstås. Och extra njutsamt var min replikering när det var nära smutskastning mot mina röda djävlar. Herr Scouser kunde enkelt tystas med ett simpelt "3--0" och syftning på förrförra helgens derby.

Kvällens match var väl ingen höjdare i sig men det gjorde ingenting. Det är alltid kul att kunna sitta som usla amatörer och håna samt kritisera världsklass-spelare. Upprepning sker redan nästa vecka.

Mästerliga Man United

I lördags bjöd Man United på en fenomenal totalfotboll så vacker och så orgasmiskt underbar. 4--0 hemma mot Villa var i yttersta underkant och omvärlden beväde för att möta detta fantastiska anfall.
I går var drömteatern utbytt mot Olympico i Rom och offensivlustan mot ett strukturerat försvarsspel. Fotbollserotiken förblev dock den samma...

United visade äntligen att man bemästra sportens alla aspekter. Jag har aldrig förordat en defensiv inställning men under matchen fällde jag faktiskt tårar av lycka efter detta exeptionellt försvarande.
Kapten Rio var planens enväldige majestät och med en grym pondus var han hjärtat i Uniteds defensiv. Rensingen efter Van der Sars fingertopsräddning i början på andra halvlek var av utomlgalatisk klass.

Visst, det är ett returmöte kvar men fortsätter denna kompletthet har jag svårt att ens se Barcelona som ett hinder på vägen till Moskva.

Vidic utgick skadad med knäproblem. Otroligt oroväckande om vi tappar får tyngsta pjäs, för han behövs i vårt kompletta spel. Både Chelsea och Arsenal ska avvärjas i ligan och vi behöver vår stenhårda serb.

Några funderingar:
  • Öppnar Vidic-skadad upp för en comebackande Gary Neville månne? Hittils härliga Brown går in i mitten och Gary på högerflanken...
  • Kunde Glenn Hysén leverera en vettig kommentar eller analys någon gång i sitt liv? Mannen har kommenterat i snart 15 år och kan inte komma med bättre resonemang än: "Ronaldo har tre man på sig hela tiden, vilket betyder att två spelare färre som bevakar Rooney och därmed får han större ytor".
  • Claes Andersson, vilken hjälte! Äntligen fick han chansen i en huvudmatch. Han visade nu verkligen är Viasats bästa kommentator och han skulle kunna utmanövrera töntiga paret Strömblad/Hysén allena, väldigt enkelt dessutom.
  • Schäslongliggande Henke Rydström poängterade att han absolut inte tagit någon öl eller blandat i något i matchen. Man kan däremot undra om inte nermald marujiana eller valium var ingredienserna. Kalmargrabben såg nämligen totalstenad ut och han svävade ut i den ena teorin efter den andra samtidigt som avslappnat skönk djupare och djupare ner i sin liggande ställning.

RSS 2.0